SKRIV EN LÄMPLIG TITEL. SYNS VID UTSKRIFT AV DENNA RAM

ALLEGRO-27 TILL VENEZUELA

En tvåårssegling som gick kanalvägen till Medelhavet (197st slussar ) och vidare till Västindien via Kanarieöarna. I Venezuela sattes båten på ett fartyg och skeppades till Bremen. Sen blev det Kielkanalen och upp till Stockholm igen.

UR LOGGBOKEN

24/9 Duisburg. Ruhrområdet. Ruhrs miljö och alla föroreningar sätter sig liksom på humöret. Man blir mentalt förorenad. Börjar i alla fall dan med att fylla diesel. Nu bär det sig inte bättre än att jag med en full tjugofem-liters dunk i famnen tappar balansen och faller över relingen mot Rhenflodens "vatten". Till saken hör nu att Rhen består mest av miljöfarliga produkter såsom petroleum-baserade kemikalier, cyanider, propylener och olika blyföreningar. Inte så mycket vatten faktiskt. På min väg mot vattenytan filosoferar jag en del kring ämnet och bestämmer mig för att jag inte vill dö syradöden. För kelterna lär Rhen ha symboliserat renhet men saker förändras och jag har hört att båtfolk här nere tvättar händerna om dom råkat ta i en blöt förtöjningstamp. Jag faller alltså med ryggen före men lyckas få ett ben inkilat mellan "hajfenan" och skrovet. Här blir jag hängande, i ett ben, nån decimeter från ytan fortfarande med dunken i famnen. Wictoria som vid tillfället befann sig under däck berättar senare att hon hörde en lugn röst utifrån som undrade om hon hade tid att komma upp och hjälpa till med en grej.....

22/9 Seglar under natten utanför Marockos kust. Upptäcker lanternorna på två mindre motorfartyg akter över. Fan också! Vi har ju varnats för att gå för nära land eftersom det lär förekomma pirater här. Kanske är det bara fantasin som är lite livlig när man sitter ensam på vakt i mörkret. Jag ändrar kurs några gånger men märker att dom hänger på. Efter vad jag tycker en evighet är dom i alla fall försvunna och jag pustar ut ända tills jag uptäcker dom igen. Den här gången mycket nära vår båt och nu med släckta lanternor. Nu jävlar! Nu kommer dom! Vad gör man? Försvarar sig? Jag springer ner och rotar fram lite gamla rörstumpar och annat för få till nåt som liknar ett gevär. Jag sätter mig med mitt rör och försöker hålla det som Rambo skulle ha gjort men kommer på att jag ser mest löjlig ut. Det här aluminiumröret lurar ingen. Jag har varit så upptagen att jag inte märkte att den här gången försvann dom faktiskt för gott.



Home